Känslan är mystisk. Man kan ha flera känslor samtidigt, utan att veta om det men ofta har man i alla fall en aning. Man kan vara ledsen och glad samtidigt, eller kanske melankolisk och arg. Känslorna behöver inte ha med varandra att göra men ofta skapar de en fin balans. Tillsammans. Jag tror att vi skulle kunna ta mycket lärdom av känslorna. Känslorna rättar sig efter hur vi mår, eller är det kanske vi som rättar oss efter känslan? Kanske bygger vårt humör på hur känslan är. Antagligen är det så, det är i alla fall min spontana tanke.
Vi människor kanske kan likna oss med känslor, även om du är glad och jag är sur idag, kan vi finna en fin balns. Tillsammans. :)
Ni kanske inte riktigt förstår min text, det är nästan så att jag inte förstår själv, men en sammanfattning skulle kunna vara att vi ska ta hand om varandra och inte sluta hoppas på en bättre värld där man accepterar varandra som de man är!
När allt är svårt kan du ta dig upp igen
När benen sviker kommer du alltid resa dig
När det blåser ska vinden alltid veja för dig
Vattnet ska alltid vara grunt där du ska simma
Milen du ska vandra ska alltid kännas korta
Även om jag gör fel någon gång så ska du göra rätt
Ditt humör är alltid på topp och du finns alltid där för dina vänner
På kvällen när du ligger och tänker ska alltid stjärnorna le mot dig
Du är fantastisk på alla sätt och vis!
Varje dag när du gjort något bra
Beröm dig själv och kom ihåg vad jag sa
Var stolt över allt bra du gjort
Tro inte att allt behöver gå så himla fort
Lev för dagen och låt morgondagen vänta
Skratta mycket och ta dig tid för att skämta :)
Ibland tror jag vi måste betee oss lite mer som katter! De är så kloka och fina djur, var rädd om dig, tro på dig själv! Glöm aldrig det
(Två av mina katter, Jansson och Viting är på bilden)
När våren smyger sig på kvittrar fåglarna små
När luften blir friskare och himlen blir blå
Stärks hoppet om livet om glädjen och solen
Styrkan av grönskan och himmeln och poolen
Det är vad som händer när våren sakta smyger sig på
Det är det som kallas kärlek och som värmer oss så
(Bild från förra året)
Solen lyste igenom trädtopparna, det var en härlig vinterdag i backen. Jag strök handen i håret och lättade på pjäxans spänne. Det satt lite för hårt, sådär så att foten kändes helt stel. Det var fantastiskt att åka skidor. Att susa ner för backarna med solen i ögonen och känna den fria känsla som man känner då. Känslan är en blandning av välmåeende och någon slags himmelsk oförklarlig lycka. Det är vad som är det bästa med skidåkning!
En liten text om skidåkning!
Jag älskar att skriva och kommer att dela med mig av mina texter, tankar och noveller.
Här var bara ett litet smakprov.
//Tilda
